Kom nu hundikappad så går vi...
Selma haltar inte längre men jag kan fortfarande tycka att hon inte riktigt är okej i benet än. Och det är så svårt att veta eftersom hon har så hög smärttröskel och så mycket vilja att hon helt enkelt skulle strunta i lite ont om det var något roligt som lockade.
En lugn vecka alltså, följt av en lugn helg. Vi tränar lugnt med klicker och ligger i gräset och tuggar. Inte mer eller mindre än så.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar