Skogstokig

Vi tog en söndagspromenad i Sätraskogen längs vattnet. Selma behövde verkligen få rusa av sig och det var just vad hon gjorde. Hade det inte varit för att det var många andra hundägare som tänkt likadant som vi denna söndag så hade vi låtit henne få springa lös, men nu fick det bli långlinan på.

Vi hittade även en fin hundbadplats som kommer besökas till våren och sommaren och så himla bra natur att gå i och vackert trots att det var en grå, ruggig dag i mitten av november. Okej, inte för att Selma bryr sig om hur skön utsikten är. Men vi verkar njuta lika mycket på var sitt vis och är åtminstone lika trötta när vi kommer hem. Okej, inte för att jag lägger mig som en padda på golvet men ungefär.

Slit och släng

Det går inte att beskriva lyckan när Selma fick testa denna stora, ja vad ska man kalla den, - repklump? Ett tjockt rep fastsurrat i ett träd med stora knutar längst ned...

Vi snackar kampleksak delux och Selma kunde köra på så hårt hon ville vilket hon ju inte kan göra när vi kampar med mindre tygtrossar tillsammans. Jag må vara stark i nyporna men de kan ju tyvärr inte mätas med hennes käkar!

Som alltid när vi kampar vill jag testa hennes "av och på-knapp". Emellanåt avbryter jag och ser till att hon släpper på kommando. Det är jag som startar leken, jag ska kunna pausa och avsluta den. Och det gick riktigt fint. Efter ett tag går jag en bit bort och kallar in henne och hon släpper och kommer på stört! Som belöning får hon ett varsågod att springa tillbaka och fortsätta slita som en toka och efter några varv kopplar jag in henne och leken är slut.

En annan som är helt slut är Selma!

Living on the edge

När det kommer till avhållsamhet och motstå frestelser så har jag stort överseende med att Selma trots allt är en hund. Hon är liksom programerad till att söka föda. Bara om vi säger åt henne att inte röra ska hon givetvis lyda.

Men det är som det är när vi kommer till folk utan vare sig småbarn eller hundar. Jag puttar in mat som står för nära en bordskant och lyfter bort matkassar från golven i ren reflex!

Just lika självklart som att man inte ställer ett pannkaksfat för långt ut på köksbänken. Herregud, jag hade ju inte litat på mig själv i ett sådant fall!

Slurp!

Recept

Aktiveringspromenad:

Rastning
Gå fot
Stanna
Vänta
Hoppa på bänk(ar)
Gå höger
Gå vänster
Springa
Fritt följ
Söka
Hämta "tappad" vante
Inkallning
Leta mat i t.ex. gunga
Hitta gömd Matte
Ignorera förbipasserande
Gå hem och vänta utanför porten

Varva ingredienserna väl och krydda med motivation, bestämdhet, fantasi och en portion humor.

När skenet bedrar

Selma är skendräktig. Kul.

Det var hennes husse som la ihop ett och ett och räknade på hur långt det gått sedan senaste löpet och ja, det kan stämma.

Symptomen kan variera hos olika tikar och hos Selma innebär det tydligen att hon blir mer av allt. Om det nu går.
Humörsvängningar, en enorm aptit, rastlös och nervös. På sistone har hon börjat bära iväg med mina skor och kläder till sin bädd på samma månande vis som tikmamman med sina valpar. Ja i helgen misstog hon ju t.om. en bag in box för att vara en "valp"! Och hur förvånad blev jag inte när vi sov över hos min mamma och jag skulle lägga mig på soffan, bäddad och klar, när jag plötsligt känner något hårt under ryggen och halar fram en stor känga (!?) som Selma tydligen burit dit och bäddat ner!

Nu är hon dessutom svullen så det råder liksom inga tvivel om vad som försiggår. Bara att uthärda, öka motionen och få henne att inte bli alltför deprimerad. Det räcker med att vi ställt om till vintertid, hujeda mej...

Söndagshäng

 

Strike a pose

Att få en kamera upptryckt i nyllet är som vardagsmat för den här damen. Jag vet inte vad hon tänker eller tycker om det egentligen men hon har helt enkelt vant sig. Och ja, jag känner mig ibland som en sån där urjobbig morsa som tycker att mitt barn är sååå bedårande och speciellt!

Men nu kan ju inte jag rå för att vår hund är sååå bedårande och speciell!

Inkallningen

Selma och jag har sovit över hos min mamma, a.k.a Selmas favorit, efter en helskön kväll som bl.a. innefattade att Selma bar iväg med en bag in box!

Living the concept "Fyllehund" kan man säga...

Idag har varit en grå och kall novemberdag. Hade inte Selma dragit ut mig hade jag nog stannat inne under en filt hela dan men nu kan även den mest trista söndag bli en skön promenad och träning!

Vi fostrar ju Selma efter regeln att hon gärna ska få jobba lite för sin belöning och det är bara att bita ihop för min del och leva som jag lär!

Säga vad man vill om Märsta, - det är ju ingen världsmetropol, men utbudet av riktigt stora och fina hundrastgårdar är bra! Idag blev det mest ett kort lydnadspass med inkallning. Snart ska jag fortsätta med apportbocken också men eftersom Selma inte förstår vitsen med att hålla i en massiv träkloss bara sådär så ska jag jobba med klicker för att shapa in det momentet. Den som lever får se...