Omvända leken

När Selma var valp sprang jag ofta och gömde mig när hon var lös för att få henne att vilja/behöva ha koll på mig och stärka bandet att hålla sig runt mig eftersom jag är så rasande rolig och aldrig vet man vad Matte kan hitta på för skoj!

Nåväl, jag tror att det bidragit, om än lite grann, till att Selma alltid håller koll på oss och sällan lämnar oss helt när vi är ute. Detta har länge också varit Selmas favoritlek. Hon blir som tokig om jag gömmer mig bakom ett träd och rusar dit för att avslöja mig. (tänk Kull)
Tills i förra veckan då leken plötsligt tog en vändning och plötsligt var det Selma som började gömma sig och nu ska det lekas Kull i tid och otid!

Det är nästan så man kan höra henne stå och fnissa bakom ett plank eller i buskarna i väntan på att jag ska hitta henne och ropa BU! varpå den lilla tokan får fnatt och springer till nästa gömställe. Ju mer jag smyger desto roligare tycks det vara.

I munnen har hon sin pipboll.
"Wacko wacko wacko!" låter den när hon biter. Och ju gladare hon blir, desto mer "wacko". Således, när hon hör mig smyga nära inpå hennes gömställe, så glömmer hon att hon ska hålla sig tyst och stilla och ur busken hör jag ett "wacko". (Attans!) Snart börjar hela busken röra sig och ut rusar Selma!

Wacko!

Doppa tassar och tår

Projekt: Selma badar
- går framåt. Hon tycker det är kul med vatten, att doppa tassarna åtminstone, men har inte riktigt kommit på att hon kan simma än. Och det beror ju delvis på att det hittills varit ganska kallt i vattnet.

Nu har hon vadat längre och längre ut och det enda som fattas är att vi också badar för då skulle hon utan tvekan simma med oss längre ut. Jag tror att hon bara behöver den där knuffen, att fatta hur hon ska bete sig i vattnet för att spärren ska släppa.

Fördelen med området där vi bor, och egentligen hela Stockholm, är ju att vi har nära till vatten överallt! Att simma är bästa träningen och det ska även Selma bli varse om!

Badkrukan och havet

Selma och jag tog en långhelg och åkte ner till min mammas stuga på Ensligheten i Skåne. Ensligheten är ett mycket passande namn på detta lilla ställe mitt ute bland åkrar och ängar alldeles nära havet!

 

Selma har sprungit ur sig litervis med energi och fått rusa av sig vid havet. Den här sommaren är vårt mål att få Selma att bada också eftersom hon hittils visat sig vara en riktig badkruka. Tänk då den otroliga katasrof som uppstod då bollen vid ett tillfälle hamnade för långt ut i vattnet. Tur man har en sån tuff Matte som ställer upp och fångar in den medans man själv bara behöver stå och glo och undra hur det går. (se bild)



 

 

 

"Hjälp. Någon?"

 

"Nja, lite mer till vänster..."

"HAHAHA, sand asså!"

Någon som lurar i vassen...

Bus och balans

Så fort jag kom hem från jobbet svirade jag om och drog ut med Semlan i kvällssolen. Målet var att köra slut på henne rejält både fysiskt och psykiskt så det blev en skön blandning av promenad, spring, bollkastning och som avslut en runda med balansträning på lekplatsen där Selma fick hoppa upp på en gungbräda och var totalt oberörd när jag började tippa fram och tillbaka. Likaså fick hon öva balans med mig på stock och sten i skogen.
Och så stannade vi för en vatten/kaffepaus på en uteservering innan vi hamnade här. I soffan.
Efter 2 sekunder snarkades det högljutt!

Söndag...

Praktikanten

Idag har Selma hjälpt till på mitt jobb där jag just nu är mitt uppe i ett butiksbygge.
Det gick över förväntan efter att jag sanerat stället från verktyg och bråte och Selma gick nyfiket runt och inspekterade vad vi höll på med. Öppnades det kartonger var hon där och kikade, där det målades och monterades fanns hon nära att studera handlaget och klättrade jag på stegar så stod hon på nedersta trappsteget och höll koll.

Och Selma lämnar som vanligt avtryck. Tydligen hade hon varit och trampat på en griffeltavla, det såg vi först när den hängdes upp. Och så fick hon agera kundtest för ett lekhus i papp som visade sig passa lika bra för hundar som för barn!

Efter en heldag med oss är hon helt slut och ligger i framstupa sidoläge över soffkanten. Livet som praktikant tar på krafterna!

Kräka, fila, vila och stå

Selma blev magsjuk deluxe under förra veckan och det visade sig vara en stor träbit som var boven. Jag är glad, inte bara att hon överlevde detta såklart, men också att vi slapp åka till veterinären eftersom det varit lite väl många besök där på sistone och inte minst för att vi hade en bokad tid för tandslipning och ändå skulle dit idag.
Selma är lite trång i underkäken och har en tand som med tiden karvat på den övre hörntanden så att det riskerade att nå pulpan så nu fick de fila ner en bit och Selma fick sövas och var så groggy när husse hämtade hem henne att hon satt och yrade och satt och stirrade rakt ut i luften med tom blick. Stackars liten!

En annan sak vi filat mycket på är momentet ställande under gång till Lk1.
Och på sistone har det börjat ta sig!

Jag använder kommandot Stå och säger det kort och tvärt för att markera och slipa bort att hon eventuellt tar ett steg fram, eller två...

Att träna ställande på bänkar och bord är också en variant.