Ensligheten

Selma och jag har tagit en tur ner till min mammas sommarställe på Ensligheten utanför Ystad i några dagar. Förutom t-banan och en sväng till Uppsala en gång så var detta hennes längsta tågresa hittills. Eftersom Selma vanligtvis är en slöfock om förmiddagarna så tog vi ett tidigt tåg med byte i metropolen Älmhult för kisspaus.

Det gick galant och Selma sov vid mina ben hela vägen! När vi kom fram till Älmhult drog jag till närmsta gräsplätt och kommenderade "KISSA!" och hon verkade haja på mitt tonfall att det tydligen var nu eller aldrig så hon satte sig illa kvickt innan vi åkte vidare.

Oj vad skönt det är att komma ut på landet! Här kan Selma springa av sig och käka hästskit bäst hon vill. Bakom huset har hon hittat en stor och förvuxen hage dit hon springer så fort hon kan. Det blir bra motion för henne att plöja genom det höga gräset men eftersom jag inte har full koll på vart hon kan ta vägen så är det bäst att hålla henne med löplina. 

Mamma är Selmas största beundrare trots att hon redan hunnit meja ned en och annan rabatt och grävt upp en klematis, och tycket verkar ömsesidigt så som Selma svansar runt henne och överraskar med en pussattack så ofta hon kan!