Grönbete

Att käka gräs har med mina tidigare hundar alltid varit ett säkert tecken på att de ätit något dåligt, mår illa och behöver kräkas. Men Selma betar på som en kossa lite som på rent nöje! Eftersom vi hämtade henne i oktober så tog det några månader innan vi upptäckte denna sida, först när vårgrönskan kom. Först gick jag efter henne och betraktade om allt stod rätt till, försökte erinra mig om hon råkat få i sig något olämpligt tidigare men det är ju så lagom lätt med en allätare som Selma. Och det visade sig ganska snart att det inte var några som helst problem, - hon är som en kalv på grönbete helt enkelt! Pinnbitandet varvas friskt med gröngräs. Kittlar dödsskönt i kistan!