Som en boll

Det börjar bli tradition att stanna till och sparka boll en stund när jag hämtat Selma på väg hem från jobbet. Spelar ingen roll att det är så mörkt ute så vi knappt ser något. Jag sparkar och Selma springer i vanlig ordning iväg med bollen och fintar mig när jag ska fånga henne, men det är mer som en del av själva leken. Så fort jag säger "Loss" så stannar hon och släpper.

Just det momentet är hon så bra på. Vi kan alltid ta mat, ben och leksaker från henne utan en min och hon släpper alltid när man säger till. Men så har vi ju också övat mycket på detta sedan första dagen.
Att ta grejer från henne och sen ge tillbaka. Likaså att avbryta mitt i leken och fortsätta igen när hon är lugn. På så vid ser hon inte dessa kommandon som något negativt, utan mer som en kort paus.

Nu ska vi bara öva mer på själva apporteringen. Att hämta är ju inga problem, men vart hon lämnar är det lite si och så med!