När skenet bedrar

Selma är skendräktig. Kul.

Det var hennes husse som la ihop ett och ett och räknade på hur långt det gått sedan senaste löpet och ja, det kan stämma.

Symptomen kan variera hos olika tikar och hos Selma innebär det tydligen att hon blir mer av allt. Om det nu går.
Humörsvängningar, en enorm aptit, rastlös och nervös. På sistone har hon börjat bära iväg med mina skor och kläder till sin bädd på samma månande vis som tikmamman med sina valpar. Ja i helgen misstog hon ju t.om. en bag in box för att vara en "valp"! Och hur förvånad blev jag inte när vi sov över hos min mamma och jag skulle lägga mig på soffan, bäddad och klar, när jag plötsligt känner något hårt under ryggen och halar fram en stor känga (!?) som Selma tydligen burit dit och bäddat ner!

Nu är hon dessutom svullen så det råder liksom inga tvivel om vad som försiggår. Bara att uthärda, öka motionen och få henne att inte bli alltför deprimerad. Det räcker med att vi ställt om till vintertid, hujeda mej...